Textilavfall
De nya reglerna innebär att kläder och andra textilier inte får slängas med restavfallet i soppåsen. Syftet med de nya reglerna är att hantera textilavfall som en resurs och säkerställa en ökad återanvändning och materialåtervinning.
Lämna i befintliga textilbehållare
Norrtälje Vatten och Avfall har avtal med Human Bridge för insamling av textilier och hushåll kan fortsätta att lämna textilavfall och även hela och rena textilgåvor i Human Bridges textilbehållare. Det gäller även för verksamheter med textilavfall jämförbart med hushållens mängd och typ av textilavfall. Behållare finns på ett flertal av våra återvinningsstationer och på återvinningscentraler, se nedan. Hela och rena textilgåvor kan naturligtvis även lämnas till andra organisationer.
Att tänka på innan du lämnar i textilbehållarna
Du kan lämna både hela och trasiga textilier. De måste vara torra och rena och får inte innehålla några farliga ämnen. Lämnas blöta textilier finns risk att de möglar i behållaren och förstör all textil i behållaren så att den inte kan återanvändas eller återvinnas. Blöta, kraftigt smutsiga, oljiga eller kontaminerade textilier lämnar du i stället på återvinningscentralen i särskild container för blött och smutsigt textilavfall.
Detta kan du lämna i behållarna – lägg textilierna i en plastpåse och knyt dubbelknut
- Kläder av textil: exempel ytterkläder, tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
- Hemtextil: exempel dukar, gardiner, sängkappor, draperier, köks- och badrumshanddukar.
- Sängkläder: örngott, påslakan, lakan och tunnare filtar.
- Väskor av textil: exempel, handväskor, textilkassar, sminkväskor, fodral och plånböcker.
- Accessoarer av textil: exempel hattar, kepsar, kragar, slipsar och bälten.
- Endast hela skor (om möjligt i par och hopknutna).
Detta kan du inte lämna i behållarna
Textil du inte kan lämna i behållarna kan du lämna i container för textilavfall på återvinningscentralen. Fråga gärna personalen om vad som ska lämnas var om du är osäker.
- Blöta, kraftigt smutsiga, oljiga eller kontaminerade textilier.
- Mattor och stoppade dynor.
- Madrasser, täcken, kuddar och sängöverkast.
- Små tygrester och skrädderiavfall.
- Trasiga skor och paraplyn.
- Trasiga regnkläder (består av plastmaterial).
- Trasiga skinnkläder (organisk hud).
- Resväskor och korgar.
- Övriga uppenbart icke-textila materialslag.
Det händer med de insamlade textilierna
Textilierna samlas in av Human Bridge som är en svensk biståndsorganisation som arbetar för människa och miljö. Textilierna säljs på second hand eller skickas som bistånd till länder i Afrika och Östeuropa. På så sätt kan kläderna användas igen. Vissa textilier säljs till utvalda anläggningar i Europa som gör textilfibrer som kan bli helt nya textilprodukter. Överskottet från all försäljning av textilier finansierar biståndsinsatser.
Här finns Human Bridges textilbehållare
På återvinningscentraler
Norrtälje: Görla, Sikvägen 6.
Rimbo: Salmunge, Salmungevägen 13.
Öppettider på återvinningscentralerna
Vid återvinningsstationer
Norrtälje: Campus Roslagen, Evert Taubes gata 1.
Norrtälje: Coop Grind, Timotejgatan 2.
Norrtälje: Flygfyrens handelsområde, Radarvägen 9.
Norrtälje: Knutby Torg, Estunavägen 18.
Norrtälje: Stegelbäcksgatan.
Norrtälje: Willys parkeringsplats, Baldersgatan 27.
Norrtälje: En behållare finns även på Skutgatan 12 A (Hamnområdet).
Rimbo: ICA Supermarket, Finstavägen 6.
Rimbo: Gamla järnvägsstationen, Ekdalsvägen.
Hallstavik: Häverö, Häverövägen 85 (utanför återvinningscentralen).
Hallstavik – Tempo Skäret, Kustvägen 4.
Bergshamra: ICA Bergshamra, Virkesvägen 1.
Edsbro: Hallstaviksvägen 2.
Grisslehamn: Medborgarhuset IP, Medborgarvägen 6.
Spillersboda: Spillersbodavägen.
Älmsta: Norra industriområdet, Hantverksvägen 6.
Hur du kan minska ditt textila avfall?
Att tillverka kläder kräver mycket resurser i form av energi, kemikalier och vatten. 80% av kläders klimatpåverkan uppstår vid tillverkningen. Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att köpa mindre nya kläder. Du kan också använda de kläder du har under längre tid, lappa och laga eller skänka till någon som blir glad över det nya plagget. Om du använder ett plagg dubbel så länge, minskar dess klimatpåverkan och vattenanvändning med nästan 50 procent.
Frågor och svar
Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.
Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.
Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.
Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall. Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.
Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.
Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.
Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö. Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.
I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.
Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.
Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!
För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan. När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.
Ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina hela och rena textilier till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan glad!
Du är alltid välkommen att kontakta oss på Norrtälje Vatten och Avfall om du har funderingar kring insamling av textilavfall i kommunen.
Du hittar också mycket information på sopor.nu, både om textilier och annat avfall, både om återvinning och återbruk.