Förnyelse och underhåll – hur går det till?

Liksom många andra kommuner har Norrtälje kommun ett föråldrat ledningsnät i behov av renovering. På flera håll finns ledningar som har legat sedan 50- eller 60-talet. Många av dessa ledningar börjar nu bli sköra, med vattenläckor eller stopp som följd. Under marken ligger ledningar för dricksvatten, spillvatten (avloppsvatten) och dagvatten.

Norrtälje Vatten och Avfall arbetar med att kartlägga kommunens ledningsnät och planera för kommande renoveringar. Genom att filma ledningar – med hjälp av den så kallade rörinspektionen – kan man få en överblick över ledningsnätets skick. Filmning görs ofta i nära anknytning till spolningar; nyspolade ledningar har bättre framkomlighet och sikt. Utifrån filmerna går det att konstatera vilka brister som finns. Med utgångspunkt i filmerna sätts prioriteringar och planer på kommande renoveringar. Med tanke på att kommunen har över hundra mil ledningar är det inget litet jobb.

Samtidigt som det planeras renoveringar behöver det nödvändiga underhållsarbetet fortgå.

– Vi har många planerade underhållsarbeten på gång. Bland annat ska vi göra luftvattenspolningar, vilket innebär att vi gör rent dricksvattenledningar. Då sätter vi in luft i systemen och river loss påbyggnader i ledningarna. Vi har också obligatoriska spolningar av dagvatten- och spillvattenledningar som görs med jämna tidsintervall. Var tionde år spolar vi dagvattenledningar och var femte år spolar vi spillvattenledningar. Sådana spolningar innebär att vi spolar rent ledningar från grus, sten och annat som inte ska vara där, förklarar underhållschefen Ulf Åkerblom.

Han berättar att allt möjligt kan spolas ner och fastna i ledningarna, varför spolningar är nödvändiga.

– Jag har hittat leksaksbilar, bestick och trasor. Det är som att folk tror att sakerna försvinner när de spolas ner.

En del ledningar har gamla material och behöver bytas ut, då räcker det inte med spolningar. Det gäller i synnerhet galv- och eternitledningar. Andra ledningar är helt enkelt föråldrade och behöver förnyas då de har rostat sönder.

Ledningsförnyelse – hur går det till?

Beroende på vilka typer av ledningar som ska renoveras kan ledningsförnyelse gå till på olika sätt.

När nya dricksvattenledningar läggs ska det inledningsvis grävas en startgrop och en slutgrop. För att grävningen ska gå till på rätt sätt krävs att man har koll på andra ledningar som ligger under jorden, däribland ledningar för fiber och fjärrvärme. Vattenledningar behöver ligga på frostfritt djup, vilket som standard är 1,7 meter under jorden.

Dricksvattenledningar kan förnyas på olika sätt, långa sträckor behöver inte nödvändigtvis schaktas hela vägen. Där går det i stället att borra eller slå in de nya ledningarna från en öppningsgrop. Styrborrning, rörspräckning och rörknackning är några av teknikerna som går att använda för att lägga nya rör. Det går också att använda sig av metoden relining, då läggs nya plaströr inuti de befintliga rören. De gamla rören bildar då ett skyddshölje runt de nya rören.

– Olika områden kräver olika tekniker, beroende på områdenas förutsättningar och vilka ledningar som ligger sedan tidigare. Har rören tillräckligt stora dimensioner kan det till exempel vara möjligt med relining. Om det är gamla, trånga galvledningar är det däremot andra metoder som behöver användas, som rörknackning. Då knackas det gamla röret ut och ett nytt rör tar det gamla rörets plats, förklarar Ulf.

För spillvattenledningar är relining en vanlig metod. Liksom för dricksvatten innebär det att det infodras ett nytt rör i det befintliga röret. På spillvattensidan används en metod där polyester infordras i de befintliga rören med hjälp av en sorts ”strumpa”, och härdas med vattenånga eller vatten. Ett speciellt tryck krävs, vilket tryck det ska vara bestäms bland annat av polyestern och rörets dimensioner. Den nämnda typen av relining görs mellan brunnar som måste ha en viss storlek. Det är en avancerad process som kräver stor precision och skicklighet.

Viktigt för människor och miljö

Ledningsförnyelse är viktigt för såväl människor som miljön. Ett av fler goda skäl till att renovera ledningar är att reningsverkens processer kan fungera på ett bättre sätt.

– Det som landar på reningsverken ska vara sådant som kommer från hushåll. Avloppsvattnet ska inte vara utblandat med grund- eller tillskottsvatten. Om ledningarna är täta fungerar processerna på reningsverken mer optimalt, säger Ulf.

Det är också ett sätt att förbättra vattenkvaliteten och förhindra vattenläckor. En vattenläcka kan uppkomma om en ledning har rostat sönder. Det kan ha flera förklaringar, däribland den aggressiva miljön under marken och åldern på ledningen.

Ulf berättar att gröna gator är något som eftersträvas när nya ledningar läggs:

– Vi jobbar för att skapa gröna gator. Då blir det helt nytt under jorden, vi byter ledningar och sätter nya serviser. Efter förnyelsen slipper vi göra akuta underhållsspolningar. Det ska inte bli några läckor eller ventilbyten och avloppen ska fungera. Vi ska slippa gräva på de gröna gatorna, eftersom allt är nytt. Vi har nyligen färdigställt flera gröna gator, bland annat i Hallstavik. Ju mindre brandsläckning vi kan göra desto mer proaktivt kan vi jobba – då blir det också mer hållbart.

Fortsatta planer på upprustningar

Upprustningen av ledningsnätet är ett fortgående arbete som kräver både tid och resurser. Med tanke på det föråldrade ledningsnätet behöver åtgärder göras i snabb takt. Vad kommer då hända framöver? Fler spännande projekt är på gång, bland annat Norrtälje kommuns hittills största reliningprojekt: renoveringen av Norrtäljes å-ledning. Mer information kommer inom kort.