Separat insamling av textilavfall införs från 2025
Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och lämnas till kommunens insamlingssystem.
De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inom hela EU. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i soppåsen bland restavfallet – de ska i stället lämnas till återbruk eller återvinning via kommunens insamlingssystem.
Viktigt att tänka på:
- Textilavfallet måste vara rent, torrt och får inte innehålla några farliga ämnen.
- Det går bra att blanda ditt textilavfall med textilier för återbruk.
- Placera dina textilier i en plastpåse och knyt dubbelknut.
- Blöta, kraftigt smutsiga, oljiga eller kontaminerade textilier lämnas på återvinningscentralen i särskild container för blött och smutsigt textilavfall.
Hur du lämnar textilavfall eller textilgåvor
Från och med 1 januari 2025 är det kommunerna som ska ansvara för insamling av textilavfall. Norrtälje Vatten och Avfall har avtal med Human Bridge för insamling av textilier och hushåll kan fortsätta att lämna textilavfall och även hela och rena textilgåvor, i Human Bridges textilbehållare. Behållare finns på ett flertal av våra återvinningsstationer och på återvinningscentraler. Vår ambition är att utöka med fler behållare i kommunen. Hela och rena textilgåvor kan naturligtvis även lämnas till andra organisationer.
Butiker som säljer textilvaror kan fortsätta att anlita den transportör av specifikt textilavfall de har i dag fram till att vi kan hänvisa till entreprenör som har avtal med oss för insamling av textilavfall.
Returer/reklamationer av butikens textilvaror som skickas tillbaka till centrallager, klassas inte som kommunalt textilavfall och omfattas därmed inte av det nya kravet på kommunal insamling av textilavfall.
Miljövinster med textilinsamling
Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter. Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser.
Frågor och svar
Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.
Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.
Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.
Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall. Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system.
Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.
Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.
Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö. Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.
I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.
Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.
Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!
För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan. När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.
Ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina hela och rena textilier till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan glad!
Du är alltid välkommen att kontakta oss på Norrtälje Vatten och Avfall om du har funderingar kring insamling av textilavfall i kommunen.
Du hittar också mycket information på sopor.nu, både om textilier och annat avfall, både om återvinning och återbruk.