Vart tar plastförpackningarna vägen? Följ med till Site Zero!

Ungefär 90% av Norrtälje kommuns insamlade plastförpackningar går till Site Zero i Motala. Med en yta på 60 000 m2 och en kapacitet att ta hand om hela 200 000 ton plast per år är det världens största och mest avancerade sorteringsanläggning för plastförpackningar! Här får du en inblick i sorteringsprocessen och vad som händer efter att förpackningarna har lämnat våra återvinningsstationer.

Översiktsbild från insidan av Site Zero

Inuti Site Zero

Att besöka Site Zero är en mäktig upplevelse. Bullret från rullbanden som ständigt är i rörelse förkunnar att arbetet med att sortera ut förpackningar är konstant. På Site Zero sorteras förpackningarna så att plastsorterna som de består av ska kunna återvinnas var för sig, vilket förlänger plastens livslängd. Totalt kan 12 olika plastfraktioner sorteras ut, vilket gör anläggningen unik av sitt slag. Förpackningarna som hanteras har samlats in från hushåll via återvinningsstationer eller fastighetsnära insamling. Sorteringen på Site Zero är en viktig länk i den långa kedja som utgör en förpacknings livscykel. Ungefär 90% av alla förpackningar har idag fossilt ursprung och ca 10% består av återvunnet material. Att förpackningarna har fossilt ursprung innebär att de som går till energiutvinning – förbränning – genererar stora fossila utsläpp. För att minska dessa utsläpp behöver fler förpackningar källsorteras och återvinnas!

Processen

Hur går då processen på Site Zero till? Till anläggningen anländer plastbalar. Balarna klipps upp och separationen av materialet påbörjas. De tätt packade förpackningarna lösgörs från varandra i en speciell kvarn. Förpackningarna går sedan igenom flera steg, däribland storleksseparation och densitetsseparation. I det förstnämnda steget sker sortering utifrån storlek, och det andra innebär att mjukplast separeras från hårdplast. Materialet fortsätter att flöda genom anläggningen. Med hjälp av speciella avläsare sorteras förpackningarna utifrån plasttyp. Avläsningen sker i flera steg för att säkerställa att det inte sker felsorteringar. Det som slutligen lämnar processen är balar som är sorterade utifrån plasttyper. Så kan processen beskrivas i korthet – men den är givetvis betydligt mer avancerad än så!

Balar med osorterad plast

Inkommande balar med blandade plastförpackningar

Rullband som transporterar plast

Plasten sorteras och transporteras på rullband

Maskin där det står Autosort

Sorteringsmaskin läser av vilken plasttyp det är med hjälp av infrarött ljus

Balar med sorterad plast

Vad händer med plasten?

Men vad händer med plasten som har sorterats ut? Balarna lämnar Site Zero för att transporteras till certifierade fraktionsmottagare. Där utförs mekanisk eller kemisk återvinning. Mekanisk återvinning, som är vanligast, innebär att materialet slås sönder till flakes, tvättas och smälts ner till så kallat granulat. Vid kemisk återvinning bryter man i stället ner beståndsdelarna och får en kvalitet som liknar den ursprungliga. Därpå kan materialet användas för att skapa nya förpackningar. Vissa fraktioner är fortfarande svåra att återvinna, men det sker konstant forskning och utveckling inom området.

Tyvärr är det idag bara 30% av alla plastförpackningar som sorteras ut. Det är en låg siffra, och något som behöver förändras. Att insamlingsgraden är låg medför att den totala återvinningsgraden också är låg, detta trots att vi har teknologi för såväl sortering som återvinning på plats. Om fler sorterar ut plastförpackningar finns mycket att vinna. Intresset för att ta hand om förpackningarna ökar och utvecklingen kan fortsätta framåt. På Site Zero undersöker man hela tiden metoder för att ta hand om fler plastsorter.

Vilka plastförpackningar ska då sorteras ut? Svaret är enkelt: alla!

Förpackningar, flakes och nya förpackningar - plastens resa

Förpackningar kommer in till Site Zero där de sorteras (längst ner), de skickas till fraktionsmottagare och blir till flakes och granulat (mitten), nya förpackningar och/eller material skapas (överst)

Flingor av plast i olika färger

Flakes

Mörkt granulat. Det liknar små korn.

Granulat

Fördjupning: Plastförpackning och producentansvar – vad innebär det?

I Sverige har vi ett producentansvar, vilket betyder att alla företag som sätter en förpackning på marknaden har en skyldighet att se till att förpackningen ska samlas in och återvinnas. Det innebär i korthet att dessa producenter behöver ansluta sig till en producentansvarsorganisation och betala en så kallad förpackningsavgift. Förpackningsavgiften hjälper till att finansiera värdekedjan så att förpackningen ska samlas in, sorteras, skickas vidare och bli till en råvara, som i sin tur kan bli en ny förpackning. Alla konsumenter är i sin tur skyldiga att källsortera, för att se till att materialet i förpackningarna samlas upp och återvinns. Det är producentansvarsorganisationerna – NPA och TMR – som samlar in och transporterar materialet som ska gå till återvinningen. När materialet har samlats in från hushållen går det vidare för att sorteras. Ungefär 90% av alla insamlade plastförpackningar samlas upp av NPR och hamnar på Site Zero i Motala. Det gäller inte minst Norrtälje kommuns plastförpackningar.

Fakta om plaståtervinning

  • Nästan 90% av plasten som produceras och används i Europa har ett fossilt ursprung. Ca 10% av den plast vi producerar i Europa är återvunnen plast.
  • Bara ca 30% av hushållens plastförpackningar källsorteras idag.
  • ALLA typer av plastförpackningar ska källsorteras.
  • Plastförpackningar som källsorteras behöver inte diskas, men de ska vara tömda.
  • Batterier ska INTE sorteras som plastförpackningar. Ca 2 miljoner batterier kommer in till Site Zero varje år, vilket är en skrämmande hög siffra och en stor säkerhetsrisk!
  • Att öka insamlingen av plastförpackningar från hushåll kan göra stor skillnad och öka återvinningsgraden markant!
  • Förbränningsanläggningarna mår INTE bra av plast. Att elda plast genererar fossila utsläpp, vilket i sin tur medför högre kostnader! Fler förbränningsanläggningar strävar efter att sortera ut plast för att minska klimatpåverkan.
Senast ändrad: 14 oktober 2024