Generella krav för anslutning till kommunalt vatten och avfall
Kontrollprogram och utsläppskontroll
Miljöbalkens 26 kapitel ställer krav på att alla som bedriver verksamhet som påverkar miljön eller kan medföra olägenheter för människors hälsa ska bedriva egenkontroll. Dessutom finns specifika och detaljerade krav i egenkontrollförordningen (SFS 1998:901) som gäller för de yrkesmässigt bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet.
Verksamhetsutövaren bör ta fram ett kontrollprogram som dokumenterar den egenkontroll som är relevant för verksamheten ifråga. Ett minimikrav är det dokumenterar verksamhetens rutiner för kontroll av de begränsningsvärden som kan finnas i tillstånds- eller anmälningsbeslut. Utsläppskontroll i form av provtagning och efterföljande analys ska ske. De prov som tas ska vara representativa för de utsläpp som ska kontrolleras. Samtidigt måste provhanteringen vara sådan att de ämnen som ska analyseras inte förändras eller bryts ner i väntan på analys. Provtagningen kan ske antingen manuellt eller med automatiska provtagare. Hur kontrollen ska ske är beror på vad den syftar till.
Lagring och hantering av kemikalier
Lagring och hantering av kemikalier inomhus ska ske så att spill eller läckage inte kan nå spill- eller dagvattennätet. Kemikalier bör lagras invallade eller på en plats utan avloppsbrunnar. Invallningen ska kunna innehålla den största behållarens volym plus minst 10 procent av övriga behållarens volym. Golvbrunnar får finnas om de är anslutna till uppsamlingstank.
Lagring och hantering av kemikalier utomhus ska ske så att spill eller läckage inte kan nå spill- eller dagvattennätet eller förorena mark. Förvaringsytor ska vara hårdgjorda och beständiga mot de aktuella kemikalierna. Krav på invallning bedöms från fall till fall. Dagvattenbrunnar får inte finnas inom förvaringsområdena alternativt ska de tillfällig tätas.
Kemikalieförteckning
Företag som bedriver anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ska upprätta en förteckning över kemikalier som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Kemikalieförteckningen ska innehålla:
- Kemikaliers namn.
- Årlig förbrukning. Vad produkten används till och i vilka sammanhang.
- Information om produktens miljöfarlighet och klassificering med avseende på hälso- och miljöegenskaper. I största möjliga mån ange om de kemiska produkterna innehåller: utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-databas, ämnen som klassas som Substances of Very High Concern enligt SIN-list, prioriterade ämnen enligt EU:s vattendirektiv, ämnen som är reglerade i Kemikalieinspektionens lagstiftning med begränsningar i användningen (begränsningsdatabasen).
Även i arbetsmiljölagstiftningen finns krav på att kemiska riskkällor ska förtecknas.
I PRIO-guiden kan du söka på ämnen och få information om deras miljö- och hälsofarliga egenskaper. Du kan få hjälp med vilka kemikalier som är lämpliga.