Utbyggnad av kommunalt VA
Norrtälje kommun har cirka 30 000 enskilda avlopp. Det är den kommun som har flest enskilda avlopp i landet. Fastighetsägare ansvarar själva för de enskilda avloppen och det finns olika varianter med varierande reningsgrad. Bristfälliga avlopp bidrar till ökade utsläpp av näringsämnen till hav, sjöar och vattendrag.
Enskilt vatten innebär oftast att dricksvatten kommer från en egen brunn med grundvatten. Det är fastighetsägaren själv som ansvarar för att vattnet håller en god kvalitet. Tillgång till grundvatten är ingen självklarhet, särskilt inte i kustnära områden där saltvatteninträngning är vanligt.
Hållbar vatten- och avloppsförsörjning
Kommunalt vatten och avlopp innebär att kommunen ansvarar för att förse fastigheterna med vatten och avlopp genom ledningsnät som kopplas till vattenverk och reningsverk. Det kommunägda bolaget Norrtälje Vatten och Avfall kontrollerar vattnet regelbundet för att säkerställa att det håller god kvalitet och att miljökrav uppfylls.
Det är kommunens bygg- och miljönämnd som bedömer vilka områden som har behov av allmänna vattentjänster, det vill säga kommunalt vatten och avlopp. Kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet om att inrätta ett verksamhetsområde. Det betyder att Norrtälje Vatten och Avfall får i uppdrag att bygga ut det kommunala ledningsnätet till det området.
Vattentjänstplanen
Vattentjänstplanen beskriver vilka områden som har behov av kommunalt vatten och avlopp och vilken metod som används för att göra bedömningen. Vattentjänstplanen är en del av den övergripande VA-planen. Under 2024 har den varit ute på samråd. En ny reviderad version ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om planen är aktuell.
Frågor och svar om utbyggnad av kommunalt VA
Kommunalt vatten och avlopp är viktigt för att säkerställa tillgång till rent vatten och för att skydda miljön nu och en lång tid framöver. Norrtälje kommun har cirka 30 000 enskilda avlopp – flest i Sverige. Bristfälliga enskilda avlopp orsakar utsläpp och bidrar till övergödning av sjöar och hav. Kommunalt vatten minskar belastningen på grundvattnet och risken för föroreningar. I kustområden är risken för saltvatteninträngning stor om man har enskilt vatten. Kommunalt vatten och avlopp möjliggör hållbar samhällsutveckling.
I Vattentjänstplanen beskrivs det vilka områden som bedöms ha behov av kommunalt vatten och avlopp.
Experter på kommunens bygg- och miljökontor och på länsstyrelsen pekar ut områden där de ser risker för människors hälsa och miljön. Bedömningsmodellen beskrivs i vattentjänstplanen. Det sker grundliga utredningar innan kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet om ett verksamhetsområde som det heter i de kommunala handlingarna.
När de förtroendevalda politikerna i Norrtäljes kommunfullmäktige har fattat beslut om att bygga ut kommunalt vatten och avlopp, hamnar uppdraget hos Norrtälje Vatten och Avfall. NVAA inleder då arbetet med att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till alla fastigheter i det beslutade området.
När ett område utreds görs bedömningen om kommunalt vatten och avlopp behövs, eller allmänna vattentjänster som det ofta står i kommunala handlingar. Efter att utredningen och beslutet är klart omfattas de fastigheter som anges i beslutet. Alla behöver inte ansluta direkt, men är skyldiga att betala anläggningsavgiften. Det går även att pröva avgiftsskyldigheten i efterhand om fastighetsägaren kan visa att den med större fördel tillgodoser behovet själv. Det är dock ovanligt att det går igenom.
Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Det kan täcka såväl direkta kostnader som utgifter för investering. Man kan se det som att man ”köper in sig” i en redan fungerande anläggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar. När man har gjort det betalar man löpande en brukningsavgift för bland annat drift och underhåll.
En anläggningsavgift är en andel i ett redan fungerande VA-system där det kontinuerligt görs investeringar. Utbyggnad i omvandlingsområden är kostsamt och förutsättningarna varierar på grund av mark- och höjdförhållanden, storlek, placering i kommunen och mycket annat. I VA-systemet ingår även anläggningar utanför omvandlingsområdet, såsom huvudledningar, avloppsreningsverk, pumpstationer och vattenverk.
Inför 2024 gjordes en stor översyn för att uppnå en ekonomi i balans. Kraftigt höjda räntor påverkade ekonomin för VA-kollektivet avsevärt, med tanke på stora investeringar de senaste 15 åren, bland annat för utbyggnad på landsbygden. Den så kallade kostnadstäckningen i projekt har varit för låg. Den kostnad som inte har kunnat täckas med anläggningsavgifter har behövt finansieras med lån. Till detta hör nationella utmaningar med underhållsskuld, ökade miljö- och säkerhetskrav och underhållsskuld för eftersatta anläggningar.
I VA-kollektivet ingår alla som har kommunalt vatten och avlopp och delar på kostnaderna för den gemensamma anläggningen genom VA-taxa. Skattekollektivet finansieras genom kommunalskatt.
Det finns möjlighet att finansiera VA-verksamhet med skattemedel eller bidrag. Det görs ibland också. Ett exempel är Lindholmen, där kostnaderna delas mellan skattekollektivet och VA-kollektivet. Däremot får inte VA-kollektivet gå med vinst, sett över en treårsperiod.