Vanliga frågor om VA-utbyggnad

Kommunalt vatten och avlopp är viktigt för att säkerställa tillgång till rent vatten och för att skydda miljön nu och en lång tid framöver. Norrtälje kommun har cirka 30 000 enskilda avlopp – flest i Sverige. Bristfälliga enskilda avlopp orsakar utsläpp och bidrar till övergödning av sjöar och hav. Kommunalt vatten minskar belastningen på grundvattnet och risken för föroreningar. I kustområden är risken för saltvatteninträngning stor om man har enskilt vatten. Kommunalt vatten och avlopp möjliggör hållbar samhällsutveckling.

Områden där det finns planer på att bygga ut kommunalt vatten och avlopp brukar kallas omvandlingsområden. Ofta är det fritidshusområden som anpassas för permanentboende, då fler och fler bosätter sig permanent.

I VA-kollektivet ingår alla som har kommunalt vatten och avlopp och delar på kostnaderna för den gemensamma anläggningen genom VA-taxa. Till skattekollektivet räknas alla skattebetalare i kommunen. Det finns möjlighet att finansiera VA-verksamhet med skattemedel eller bidrag. Det görs ibland också. Ett exempel är Lindholmen, där kostnaderna delas mellan skattekollektivet och VA-kollektivet. Däremot får inte VA-kollektivet gå med vinst, sett över en treårsperiod.

Bygg- och miljönämnden och länsstyrelsen måste se på dricksvattenfrågan som helhet och i ett större sammanhang och på lång sikt. I områden där det inte finns en bra och säker dricksvattentillgång, problem med saltvatteninträngning eller små grundvattenmagasin måste dricksvattenfrågan lösas.

Nej, men du blir skyldig att betala anläggningsavgift och fast årlig avgift när förbindelsepunkten har upprättats och meddelats. Det går att pröva avgiftsskyldigheten, se svar på frågan om undantag (under Ansvar och beslut)

Byggrätten utökas inte per automatik i verksamhetsområden där kommunalt VA anlagts. Det är Norrtälje kommuns planavdelning som beslutar om byggrätter. Om du har frågor kring byggrätter hänvisar vi dig därför att ta kontakt med dem.

Vattnet kommer från kommunalförbundet Norrvatten. Vattnet tas från Mälaren och dricksvattnet produceras i  Norrvattens vattenverk Görvälnverket, som ligger i Järfälla kommun.

Kommunfullmäktige kommer att fatta beslut om antagande av den nya VA-planen, inklusive vattentjänstplan, vid sammanträdet den 17 februari, 2025.

I Vattentjänstplanen beskrivs det vilka områden som bedöms ha behov av kommunalt vatten och avlopp.

I vattentjänstplanen finns de olika ansvarsområdena beskrivna – läs mer här: Vattentjänstplan 2024 – handlingar för granskning

Bygg- och miljönämnden och länsstyrelsen pekar ut områden där de ser risker för människors hälsa och miljön och därmed kan ha behov av allmänna vattentjänster, det vill säga kommunalt vatten och avlopp. Det sker grundliga utredningar i dessa områden. Bygg- och miljönämnden beslutade 2023 om att använda en ny, bättre bedömningsmodell, som hela Vattentjänstplanen bygger på och som tjänstemännen på kommunen arbetar efter. Kommunfullmäktige fattar det slutgiltiga beslutet om att inrätta verksamhetsområde för kommunala vattentjänster utifrån bedömningsunderlaget från bygg- och miljönämnden. När beslutet är fattat får NVAA i uppdrag att bygga ut det kommunala VA-ledningsnätet i verksamhetsområdet.

När de förtroendevalda politikerna i Norrtäljes kommunfullmäktige har fattat beslut om att bygga ut kommunalt vatten och avlopp, hamnar uppdraget hos Norrtälje Vatten och Avfall. NVAA inleder då arbetet med att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till alla fastigheter i det beslutade området.

När ett område utreds görs bedömningen om kommunalt vatten och avlopp behövs, eller allmänna vattentjänster som det ofta står i kommunala handlingar. Efter att utredningen och beslutet är klart omfattas de fastigheter som anges i beslutet. Alla behöver inte ansluta direkt, men är skyldiga att betala anläggningsavgiften. Det går även att pröva avgiftsskyldigheten i efterhand om fastighetsägaren kan visa att den med större fördel tillgodoser behovet själv. Det är dock ovanligt att det går igenom.

Det finns stora behov av att förnya gamla anläggningar byggda på 60- och 70-talet samt att öka deras kapacitet. Kommunen är ytmässigt väldigt stor och har flera vattenverk och avloppsreningsverk. Ledningarna är långa och det är många meter ledning per abonnent. Det senaste decenniet har kommunen byggt ut VA-anläggningen kraftigt till följd av växande tätorter och för att förbättra närmiljön i områden som drabbats av grundvattenproblem och utsläpp från enskilda avlopp.

Norrtäljes befolkning ökar kraftigt under sommarmånaderna. Det betyder att den anläggning som byggs behöver dimensioneras så behoven kan tillgodoses under period med den höga belastningen. Detta är några av huvudförklaringarna till den relativt höga taxan.

Vad den slutliga summan blir beror på flera faktorer, som antal bostadsenheter, tomtstorlek och vilka vattentjänster du har tillgång till i ditt område. På respektive områdessida publicerar vi en tabell där du själv kan fylla i uppgifter och räkna ut kostnaden. Du kan också kontakta Kundservice för att få hjälp att räkna. 

Under vissa omständigheter kan fastighetsägare som inte har ekonomiska möjligheter att betala anslutning till kommunalt VA direkt, ansöka om avbetalningsplan. Följande villkor behöver uppfyllas och man behöver kunna uppvisa avslag på låneansökan från två banker.

• Avgiften ska vara betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter
• Fastighetsägaren ska begära att få avgiften fördelad
• Fastighetsägaren ska ställa en godtagbar säkerhet

Riksbankens referensränta + 2%.

Det är mer kostsamt att dra ledningar förbi stora tomter då det innebär längre ledningsdragning per fastighet och färre fastigheter som kan vara med och dela på kostnaden. En begränsningsregel finns, som innebär att tomtyteavgiften inte får vara större än de andra ingående avgiftsdelarna tillsammans. Det vill säga servis-, förbindelsepunkts- och lägenhetsavgifterna.

Inför 2024 gjordes en stor översyn för att uppnå en ekonomi i balans. Kraftigt höjda räntor påverkade ekonomin för VA-kollektivet avsevärt, med tanke på stora investeringar de senaste 15 åren, bland annat för utbyggnad på landsbygden. Den så kallade kostnadstäckningen i projekt har varit för låg. Den kostnad som inte har kunnat täckas med anläggningsavgifter har behövt finansieras med lån. Till detta hör nationella utmaningar med underhållsskuld, ökade miljö- och säkerhetskrav och underhållsskuld för eftersatta anläggningar.

NVAA har föreslagit en höjning av brukningsavgifterna med fem procent för 2025. Förslaget för anläggningsavgiften – vid anslutning till kommunalt VA – är att den inte höjs alls, utan ligger kvar på samma nivå som 2024.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2024 var ny VA-taxa (för 2025) uppe för beslut, men återremmiterades. 2024 års taxa gäller därför tills dess att kommunfullmäktige fattat beslut om ny VA-taxa för 2025.

Kommunfullmäktige beslutar i slutet av varje år om taxan för nästkommande år. Förslaget till kommunfullmäktige, för VA-taxa 2025, är fem procents höjning av brukningsavgifterna och ingen höjning alls av anläggningsavgiften för anslutning till kommunalt VA. Kommunfullmäktige fattar beslut vid sammanträdet den 16 december.

Man har trettio dagar på sig att betala.

Beslutsunderlagen för förslag till ny VA-taxa är offentliga handlingar. Kommunfullmäktige beslutar i slutet av varje år om ny VA-taxa för nästkommande år.

Den taxa som gäller när förbindelsepunkten meddelas.

Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Det kan täcka såväl direkta kostnader som utgifter för investering. Man kan se det som att man ”köper in sig” i en redan fungerande anläggning där det kontinuerligt har gjorts investeringar. När man har gjort det betalar man löpande en brukningsavgift för bland annat drift och underhåll.

En anläggningsavgift är en andel i ett redan fungerande VA-system där det kontinuerligt görs investeringar. Utbyggnad i omvandlingsområden är kostsamt och förutsättningarna varierar på grund av mark- och höjdförhållanden, storlek, placering i kommunen och mycket annat. I VA-systemet ingår även anläggningar utanför omvandlingsområdet, såsom huvudledningar, avloppsreningsverk, pumpstationer och vattenverk.

Ja, avgiften för samförläggning av elledningar ingår i den totala entreprenadsumman. Vattenfall står för den kostnaden.

Kostnaden för pumptanken ingår i anläggningsavgiften, men grävning och installation bekostas av respektive fastighetsägare.

Anläggningsavgiften faktureras när förbindelsepunkten är upprättad och meddelad. Det görs när den kommunala anläggningen är besiktigad, driftsatt och möjlig att använda.  

Ja, det är samma avgift.

Norrtälje Vatten och Avfall tar fram beräkningar och underlag. I slutet av varje år beslutar kommunfullmäktige om en VA-taxa för det kommande året. I VA-taxan presenteras avgifter för olika delar. 

Det är en mängd olika faktorer som gör att VA-taxorna varierar så mycket. Några exempel: kommunens storlek, hur många som är anslutna till kommunalt VA, hur glest befolkad kommunen är, hur mark- och vattenförhållanden ser ut och hur stora investeringsbehov som gjorts och finns framöver.

Norrtälje kommun prickar in flera av de faktorer som är kostnadsdrivande. Infrastrukturen har byggts ut mycket, kommunen är vidsträckt med många verk och långa ledningar vilket ger höga driftkostnader. Nu är vi inne i en fas där vi behöver reinvestera och uppgradera befintlig anläggning samtidigt som Norrtälje tätort expanderar.

För att ge lite perspektiv så ryms hela Sundbybergs kommun i halva sjön Erken. Dessutom har vi flest antal enskilda avlopp i landet. Det är stora områden som inte är med och betalar men vi måste ändå dra långa ledningar till alla verksamhetsområden med kommunalt VA. Att befolkningen ökar med ca 1000 personer per år ställer krav på utökad infrastruktur. 

Årsavgiften regleras av vattentjänstlagen. Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna, som inte täcks av anläggningsavgiften. Fastighetsägaren blir avgiftsskyldig även i brukningsdelen när man får sin fastighets förbindelsepunkt meddelad. 

Nej. Anläggningsavgiften faktureras när förbindelsepunkten är upprättad och meddelas oavsett om man ansluter direkt eller väntar med att ansluta. Taxan som gäller det år förbindelsepunkten meddelas är den som gäller vid faktureringen.

Om man har flera bostadslägenheter på sin fastighet, blir det flera lägenhetsavgifter. Definitionen av en bostadslägenhet är till exempel ett Attefallshus, som är en egen enhet. Det vill säga att boende klarar sig självständigt i huset utan att behöva gå in i huvudbyggnaden för att låna toalett och/eller kök.  Även storleken på fastighetens tomtyta påverkar kostnaden.

Om det vid ett senare tillfälle ska anslutas ytterligare bostadslägenhet, som uppfyller definitionen, så lämnar lagfaren ägare in servisanmälan för det och kommer då att faktureras del av anläggningsavgift. Det vill säga lägenhetsavgift och eventuellt tillkommande tomtyteavgift.

Se VA-taxan. Brukningsavgiften består av en fast årlig avgift som gäller för varje fastighet, en lägenhetsavgift som tas ut för varje bostad som finns inom fastigheten samt en rörlig avgift per kubikmeter vatten. Den årliga avgiften tas ut från och med det datum förbindelsepunkten förmedlas, år 2024 är den 5553,7 kronor för tjänsterna vatten och spill (avlopp) . Lägenhetsavgiften samt den rörliga avgiften tas ut när fastigheten ansluts.

I VA-taxan definieras en lägenhet som ett eller flera utrymmen i en eller flera byggnader som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I ett bostadshus baseras lägenhetsavgiften på hur många lägenheter det finns på fastigheten. En lägenhet kan vara ett enbostadshus eller en traditionell lägenhet i ett flerbostadshus. Det kan även vara en uthyrningsdel, ett Attefallshus eller något annat som passar in på beskrivningen. Innehåller fastigheten ytor som inte används för boende, till exempel samlingslokal, kontor, butik eller restaurang, räknas dessa ytor om till lägenheter. Varje påbörjad 200 kvadratmeters yta (BTA, Bruttototalarea enligt Svensk standard) generar en lägenhetsavgift.

Det förekommer felaktiga uppgifter om att Björnö skulle subventioneras, baserat på vad som står i bostadsannonser. Förklaringen till att det har uppstått ett missförstånd är gamla exploateringsavtal som tecknades för omkring 15 år sedan. Flera andra områden, som till exempel Solbackastrand, Toftingedal och Nedernäs, hade liknande upplägg. Upplägget i de avtalen var att exploatören själv tog kostnaden för att  bygga ut VA-anläggningen och som motprestation erlade en reducerad VA-avgift. I de flesta fallen motsvarande en lägenhetsavgift i taxan.

Hur exploatören sedan väljer att ta ut kostnaden för att bygga ut VA-anläggningen är upp till exploatören. Det skulle exempelvis kunna bakas in i tomtpriset. Vad den slutliga kostnaden för respektive fastighet blir har Norrtälje Vatten och Avfall ingen insyn i, till skillnad från de områden där vi själva via entreprenör bygger ut den allmänna VA-anläggningen fram till tomtgräns och fakturerar anläggningsavgift. Avtal med detta upplägg tecknas inte längre.

Om en enskild avloppsanläggning blir onyttig till följd av att huvudmannen (Norrtälje Vatten och Avfall AB) ordnar eller utvidgar en allmän VA-anläggning inom ett verksamhetsområde, skall huvudmannen betala skälig ersättning till anläggningens ägare.

Ersättning utgår inte om fastighetsägaren varit medveten om att utbyggnad av allmän VA-anläggning i området är planerad.

Förutsättningar för ersättning
Ersättningen motsvarar den totala kostnaden för anläggningen, med ett avdrag på 10 % per år som anläggningen varit i bruk.

För att ersättning ska utgå krävs:

• Giltigt tillstånd för den enskilda avloppsanläggningen, som inte är tidsbegränsat, från bygg- och miljönämnden.
• Att avloppsanläggningen inte är äldre än tio år
• För minireningsverk som uppfyller normen SS-EN 12566 – 3 och som inte kräver efterföljande rening tillämpas en avskrivningstid på 15 år
• Kvitton eller motsvarande underlag för investeringen
• Att anläggningsavgiften är betald

Anläggningens användningstid beräknas från den dag då anläggningen tas i bruk (enligt entreprenörsrapport som ska ha inkommit till bygg- och miljökontoret) fram till den dag då fastighetens förbindelsepunkt meddelas.

Så länge din slambrunn är godkänd av Bygg- och Miljökontoret kan du fortsätta att använda den.

Du får fortsätta att använda vatten från din egen brunn, men det får under inga omständigheter kopplas samman med ledningarna i det kommunala dricksvattensystemet. Även om du fortsätter att använda vattnet från din egen brunn, så är du avgiftsskyldig från och med den dag som förbindelsepunkten för det kommunala vatten- och avloppssystemet meddelas.

Lagkraven som styr finns i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken. Läs mer om detta i vattentjänstplanen: Vattentjänstplan 2024 – handlingar för granskning

Beslut om bildande av verksamhetsområde för kommunalt VA, som fattas av kommunfullmäktige, föregås alltid av en utredning av befintliga vatten- och avloppslösningar i området. Vattentjänstlagen ligger till grund för bedömningen. Om utredningen visar att kommunen är skyldig att ordna med vattenförsörjning och/eller avlopp enligt i ett större sammanhang, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, bildas ett verksamhetsområde. Fastigheter som ingår i verksamhetsområdet kommer förr eller senare att behöva ansluta till det kommunala VA-systemet eftersom inga tillstånd ges till nya egna anläggningar eller befintliga anläggningar – när dessa ej längre uppfyller kraven – inom ett verksamhetsområde. Man har dock rätt att fortsätta att använda sina befintliga, enskilda anläggningar så länge de är godkända. Anläggningsavgiften faktureras när förbindelsepunkten för kommunalt VA meddelas – oavsett om man ansluter direkt eller ej.

Nej, det går inte att överklaga, men det går att pröva förbindelsepunktens läge om man anser att den inte ligger i nära anslutning till fastigheten. Inför en utbyggnad sker samråd med fastighetsägaren om förbindelsepunktens placering. 

Den innebär att kommunen har skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang, för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Den innebär också att kommunen har skyldighet att upprätta en aktuell vattentjänstplan. 

Båtnadsvillkoret i anläggningslagen tillämpas på gemenhetsanläggningar, inte i verksamhetsområden för utbyggnad av en allmän vatten- och avloppsanläggning. 

Fastighetsägarna ansvarar för att installera LTA-stationen. Norrtälje Vatten och Avfall tillhandahåller LTA-stationen och pumpen, utan extra kostnad, och ansvarar för driften av den. 

Det som syns i marknivå är en eller två, så kallade beteckningar, i gjutjärn och dessa kan köras över med bil.

Samhällsbyggnadskontoret på Norrtälje kommun har fått i uppdrag att skyndsamt göra en översyn och uppdaterad behovsbedömning för allmänna vatten- och avloppstjänster i pågående utbyggnadsområden.

Områden som omfattas av översynen är Östernäs, Västernäs, Uppnäs, Åkerö och Solö-Storö etapp 2 och 3. Översynen kommer att bli offentlig när den är klar.

Åkerö, Västernäs, Östernäs och Uppnäs samt Solö och Storö (etapp 2 och 3)

Ja, den kommer precis som alla andra diarieförda handlingar att finnas tillgänglig när den är klar.

Norrtälje kommun kommer att bjuda in fastighetsägare i respektive område till möten.

Styrelsen för ägarbolaget Norrtälje kommunhus AB (NKAB) har gett i uppdrag åt VD för NKAB och VD för Norrtälje Vatten och Avfall AB (NVAA) att ta fram en analys av NVAA:s finansiella förutsättningar på kort och lång sikt. I uppdraget ingår att titta på hur utbyggnaden enligt Vattentjänstplanen påverkar bolagskoncernen och kommunen. En slutrapport kommer att lämnas in i januari 2025. Rapporten kommer att bli offentlig.